Reduktionsplikten

Sedan 2018 finns en lag om reduktionsplikt för alla drivmedel i Sverige.

Reduktionsplikten har som mål att sänka utsläppen av fossil koldioxid från drivmedel och främja användningen av klimatsmarta biodrivmedel. Plikten innebär att varje leverantör av drivmedel måste uppnå en viss klimatnytta för den dieseln och bensin de säljer. 

Reduktionsplikten är ett långsiktigt styrmedel och ett avgörande bidrag till att nå det nationella målet om 70 procent minskade växthusgasutsläpp från inrikes transporter till 2030 jämfört med 2010. 

Rena och höginblandade biodrivmedel som HVO100, RME100, ED95, biogas och E85 omfattas inte av reduktionsplikten och ligger alltså utanför systemet.

I praktiken innebär det att leverantörer av bensin och diesel blandar in 6-7 % RME och 25-30 % HVO i dieseln och 5-10 % etanol i bensinen för att uppnå reduktionsplikten (så kallad drop-in), annars får de betala en straffavgift.

Inblandningen sker vid stora depåer där tankbilar fylls på och levererar till mackarna. Genom att successivt öka inblandningen av biodrivmedel minskar de fossila utsläppen.

När man räknar ut reduktionen för olika drivmedel räcker det inte att mäta hur mycket utsläpp som kommer ur ditt avgasrör. Man tar hänsyn till hela tillverkningskedjan i beräkningen. På så sätt blir det tydligt hur mycket en produkt totalt sett bidrar till att minska utsläppen.

Den svenska reduktionsplikten innebär en gradvis ökning av inblandning av biodrivmedel i fossila bränslen, mellan år 2019 och 2030.